Language
Kastelholms medeltida slott rÀknas som den största historiska sevÀrdheten pÄ à land och en av endast fem medeltida borgar som fortfarande finns kvar i Finland. Under 2024 var slottet öppet för besökare frÄn 2 maj till 30 september kl 10-17.
Slottet började byggas under 1380-talet - strategiskt placerat pÄ en liten holme med vallgrav vid innanhavet Lumparn i mitten av à land. Det tillhörde riksrÄdet Bo Jonsson Grip, för att sedan Àrvas av drottning Margareta Valdemarsdotter - som var regent över hela Norden, inklusive Finland. Kastelholms slott har varit centralt för fogdars vÀlde över à land under medeltiden, samt föremÄl för flera belÀgringar, invasioner och hÀxprocesser.
PÄ 1600-talet förlorade slottet sin funktion som administrativt center och 1745 brann mycket av slottet ner. DÀrefter lÄg det i ruiner i hundratals Är.
Under slutet av 1900-talet pÄbörjades arkeologiska utgrÀvningar och ett stort arbete med att rekonstruera slottet, som idag Àr en populÀr turistattraktion.
Under slutet av 1300-talet började borgen byggas och den omnÀmns första gÄngen 1388 i Bo Jonsson Grips bouppteckning. Han var Nordens störste feodalherre och bankir nÄgonsin och Àgde vid sin död 1386 en tredjedel av Sverige, samt hela Finland, inklusive à land och Kastelholms slott. Fortfarande idag Àgs det mesta av à land av bankirer och ÄlÀnningarnas inkomster gÄr i huvudsak till att betala tributer till dessa moderna feodalherrar.
Den som Àrvde slottet av Bo Jonsson Grip Är 1388 var Margareta Valdemarsdotter - som dÄ var 35 Är och snart skulle komma att bli drottning över hela Norden: Danmark, Norge, Sverige och Finland. Vad hon gjorde med sitt slott Àr inte desto mer kÀnt. FrÄn Är 1433 hette slottets innehavare Ida Königsmarck. Under det rikstÀckande folkliga Engelbrektsupproret mot utlÀndska förtryckare Är 1433 belÀgrades slottet av rebeller.
NÀste feodalherre var dansken Niels Eriksen Gyldenstjerne, som installerade sig 1453 och hade i uppdrag att stÀrka försvarsmurarna. Gustav Vasa byggde ocksÄ pÄ slottet och anvÀnde markerna runtom för jakt. BÄde Gustav Vasa och hans son Hertig Johan vistades mycket pÄ slottet under mitten av 1500-talet. Hertig Johan passade ocksÄ pÄ att anvÀnda Kastelholms slott som ett fÀngelse för sin bror, kung Erik XIV - som tidigare hade hÄllit Johan fÀngslad under hovintriger och paranoia. Kung Erik XIV förklarades galen, hans hantlangare Göran Persson avrÀttades, och kungen fÀngslades Är 1571 i Kastelholm tillsammans med sin hustru Karin MÄnsdotter. DÀr hölls de till hans död. 1500-talet anses vara Kastelholms glansdagar, och i anslutning till slottet fanns pÄ tiden ett skeppsvarv med 50 arbetare.
Under inbördeskriget 1599 anvÀnde kung Karl IX kanoner för att inta slottet, som dÄ Àgdes av Katarina Gustavsdotter. Slottet brann ner för första gÄngen Är 1619. NÀr à land stÀlldes under à bo och Björneborgs lÀn Är 1634 förlorade Kastelholm sin betydelse som administrativt centrum.
Under 1660-talet blev slottet centrum för en mimetisk kris i from av en hĂ€xjakt ledd av hĂ€radshövdingen Nils Psilander, som resulterade i att flera kvinnor avrĂ€ttades för pĂ„stĂ„dd trolldom - den förste att dömas Karin Persdotter. Vad dessa grymma processer egentligen handlade om Ă€r idag svĂ„rt att reda ut, dĂ„ det mesta material som beskriver processerna Ă€r kraftigt fĂ€rgat av 1900-talets ideologier och mytbildning. MĂ€nniskorna pĂ„ 1600-talet var inte ignoranta och det fanns knappast nĂ„gon som pĂ„ allvar trodde historier om att rida pĂ„ flygande boskap till BlĂ„kulla. ĂndĂ„ kunde Psilander med hjĂ€lp av pastor Bryniel Kjellenius och Ă bo hovrĂ€tt döma sju mĂ€nniskor till döden genom halshuggning för trolldom och djĂ€vulspakter under perioden 1665-1668. Den mimetiska naturen i förföljelserna ses tydligt ur rĂ€ttegĂ„ngsprotokollen, dĂ€r nĂ€stan varje anklagelse kopplas till avundsjuka gĂ€llande boskap â den tidens frĂ€msta materiella rikedom.
Efter detta började slottet förfalla och 1745 hÀrjades det av en större brand som lÀmnade det i ruiner. Slottet stod övergivet och ortens bönder började sÄ smÄningom plundra sten frÄn murarna för byggnadsmaterial.
PÄ 1930-talet renoverades den del av slottet som var i bÀst skick och blev att husera à lands kulturhistoriska museum fram till 1960-talet. Under slutet av 1900-talet drog en vÄg av förnyelse över à land och mer av slottet renoverades upp för att ta emot historiskt intresserade besökare. Idag Àr Kastelholms slott à lands största historiska sevÀrdhet.
Bredvid slottet byggdes fÀngelset Vita Björn Är 1784. FÀngelset var stÀngt och i anvÀndning i nÀstan 200 Är - fram till 1975. Nu Àr det öppet för turister att besöka som museum.
I anslutning till slottet finns ocksÄ Jan KarlsgÄrden, som Àr ett friluftsmuseum uppbyggt av gamla ÄlÀndska byggnader som flyttats hit. HÀr finns mycket frÄn 1800-talet utstÀllt.
